|
Efter en lång väntan med 6 dagar över tiden kom äntligen lilla bebisen ut
för att se den stora världen. Vårt förlossningsdatum var 6 oktober men bebisen föddes inte förrän den 12 oktober klockan 18:25
på USÖ (Universitetssjukhuset i Örebro). Han var 53,5 cm lång och vägde 3755 gram. Både Eilif och Magdalena hade en jobbig
förlossning vilket för Eilifs del innebar att han fick ligga kuvös och fick vara ifrån mamma de 2 första dagarna.
3,5 timmar gammal, 12 oktober
Här ligger Eilif i sin kuvös och är endast 3,5 timmar gammal. Detta är första
gången Magdalena ser honom sedan han förlöstes. Hon fick hälsa på honom liggande i sin säng. Pappa Roger var däremot med redan
när Eilif kom till denna intensivvårdsavdelning. Under tiden Eilif var här var pappa en flitig besökare hos Eilif. Roger
matade honom med mjölkersättning som Eilif tyckte var mums och gapade som en fågelunge.
1 dag gammal, 13 oktober
Här har Eilif fått permisson från sin avdelning för att hälsa på mamma i några minuter.
2 dagar gammal, 14 oktober
Nu har äntligen Eilif och mamma Magdalena förenats och från och med nu får familjen äntligen vara tillsammans.
Nu ligger Eilif tillsammans med mamma på B.B. i ett eget rum.
3 dagar gammal, 15 oktober
Det är skönt att äntligen få sova i mammas famn.
På natten sover Eilif helst tillsammans med mamma i sängen där det är varmt och skönt. På dagarna däremot
gillar han att ligga i sin egen säng.
4 dagar gammal, 16 oktober
I dag skulle det visa sig vara den stora dagen för hemfärd. Efter åtskilliga läkar- och barnmorskekontakter
gällande provsvar på både Eilif och Magdalena fick vi tillstånd att åka hem på kvällen. Här ligger Eilif och vilar medan mamma
och pappa väntar på besked om att få åka hem.
Nu är det dax att åka hem. Efter lite frustration av oss föräldrar hur barnet
ska sitta bra i bilstolen blev det Eilifs tur att bli frustrerad. Detta är andra gången under dessa fyra levnadsdagar som
Eilif skriker och det beror troligtvis på att vi bökat med honom för länge för att få honom att sitta bra i stolen. Den första
gången han skrek berodde på ont i magen och efter att fått bajsat blev allt frid och fröjd igen. Detta visar på att Eilif
är ett nöjt och mycket snällt barn. Under bilfärden hem sov Eilif och det fortsatte han med direkt i sitt nya hem. När jag
skriver detta sover han ännu och det har gått flera timmar.
|
